Morsdag

Morsdag är en sån där svår dag för mig. En sådan där dag när det blir så tydligt att du inte längre finns med oss.

Inte för att jag saknar fina presenter eller middagar på restaurang. Jag behövde aldrig något av det. Inte heller för utebliven sovmorgon och lyxfrukost.

Men jag skulle så gärna vilja höra dig säga att du vet att jag gör mitt allra bästa. Jag skulle vilja höra dig säga vilken tur jag haft som fick just de här underbara ungarna. Jag skulle vilja att du höll om mig och sa att allt kommer att bli bra.

Jag skulle vilja att… du inte gått.

© 2019, Jag tänker, alltså finns jag.. All rights reserved.